Släkten i 13 generationer

Startsida
Verksamhet
Styrelse
Lokalen
Aktuella evenemang
Evenemang som varit
Om tidigare evenemang
Bra att veta
Medlemmarnas forskning
Medlemsbladet
Kurser
Kyrkor och gravstenar
Arkiv
Kullasläkten
Efterlysningar
Till salu
Länkar

En berättelse om släkten i 13 generationer

Från 1600–talets början till 2003
Från Lars Andersson till och med Johnny Lundgrens barnbarn
En cirka 400–årig släkthistoria

Det började med att en man, troligen född i Götene i Västergötland, bosatte sig i Vadstena.
Kanske hade han hustru och barn med sig men antagligen kom han ensam.
Han etablerade sig i staden och hans förnamn var troligen Anders. I övrigt är hans familj och hans verksamhet okänd, utom en son Lars Andersson.
Denne son började arbeta hos Slottsfogden Lars Svensson på Vadstena slott.
Senare blev han köpman och rådman i staden, och han gifte sig med Kerstin Jonsdotter. De fick minst 6 barn tillsammans, 2 söner och 4 döttrar.
Han grundlade det välstånd som familjen fick och barnen tog sig namnet Giöthe efter farfars födelseort Götene.

De båda sönerna Måns och Anders Larsson Giöthe förvaltade välståndet väl efter fadern och blev båda mycket framgångsrika och förmögna köpmän och rådmän.
Fadern Lars och sonen Måns fastigheter har inte gått att finna men en karta finns över Anders fastighet på Storgatan.
Anders började sin bana med att verka i Stockholm under 4 år innan han kom tillbaka till Vadstena. Kanske knöt han under de åren värdefulla kontakter för sin fortsatta verksamhet.
Bröderna Måns och Anders sysslade antagligen inte så mycket med detaljhandel hemma i staden utan mest med stora partier gods som vi i dag kallar för grosshandel.

Måns Larsson Giöthe, född 1644, gifte sig med Karin Schening, född 1641, och de fick 2 söner och 4 döttrar.

Sonen Lars, född 1670, blev senare kronofogde. En av hans efterkommande blev några generationer senare en berömd stenhuggare och konstnär i Stockholm vid namn Eric Gustav Göthe.

Sonen Jonas, född 1671, blev köpman. Kanske arbetade han i faderns verksamhet.

En av döttrarna, Maria född 1673, gifte sig med Anders Eriksson, född 1666 i Motala, senare rådman i Vadstena. De fick 3 söner och 4 döttrar och barnen antog namnet Wetterqvist.

Anders Larsson Giöthe, född 1654, gifte sig med Susanna Schening, 1648, och de fick minst 3 barn varav en son Johan Alexander, född 1688, blev kommendör vid flottan och adlades 1716 under namnet Götherhjelm.
Anders Larsson Giöthe avled endast 41 år gammal.

Familjen Lars Andersson och sönerna Måns och Anders familjer blev begravda i St. Pers kyrkan = Vadstena stadskyrka. Deras gravar täcktes av praktfulla gravhällar och ett mycket vackert Epitafium uppsattes på kyrkans vägg som ett minne över faderns och Måns familjer.

Nu fortsätter berättelsen om Wetterqvist–grenen:

Som tidigare berättats gifte sig Maria Göthe med Anders Eriksson och de fick 7 barn, varav 3
var söner och 4 döttrar.
Sonen Erik, född 1696, handlare och skeppsskrivare.
Dottern Chatarina, född 1698.
Dottern Anna Maria, född 1700.
Sonen Magnus, född 1702, handlare, flyttade till Göteborg.
Sonen Samuel, född 1703.
Dottern Elisabeth, född 1705.
Dottern Sara, född 1708.
Alla sönerna blev handelsmän.

Yngsta sonen Samuel Wetterqvist, född 1703, blev framgångsrik handelsman och rådman i staden. Han gifte sig med Eva Tempelman, född 1713, och dotter till kyrkoherden i Herrestads församling, belägen något söder om Vadstena. En släkting till henne Olof Tempelman, blev en berömd arkitekt i Stockholm.

Samuel Wetterqvist och Eva Tempelman fick 4 söner och en dotter.
Sonen Olof, född 1733, Fil.mag., major, godsägare till Uddnäs i Uppland.
Sonen Anders, född 1735, blev tenngjutare, startade sin utbildning i Göteborg, fortsatte därefter i Stockholm, han hade stora svårigheter med att bli mästare i Stockholm eftersom det fanns många kvalificerade gesäller före honom. Till slut blev han förklarad för mästare och efter att antal år blev han förklarad som ålderman i detta skrå. Han var ålderman under många år och när krafterna svek försökte man att övertala honom att fortsätta, men han avböjde och avled något år senare.
Sonen Magnus, född 1740, guldsmed i Linköping.
Sonen Samuel, född 1749, guldsmedsgesäll.
Dottern Christina Elisabeth, född 1753, flyttade till Skokloster.

Anders Wetterqvist, tenngjutaremästare och ålderman, bosatte sig på Västerlånggatan 32 i Gamla Stan, Riddarholmens församling, Stockholm. Han gifte sig med Anna Catharina Lilja, född 1735. De fick 4 barn, varav 2 nådde vuxen ålder.
Sonen Samuel Olof, född 1769, gesäll troligen i sin faders verksamhet, extra kammarskivare vid Kammarrevisionen, senare stadsfiskal i Halmstad.
Sonen Anders Magnus, född 1771–1771.
Dottern Maria Catharina, född 1772, senare gift i Uppsala.
Dottern Anna Charlotta, född 1776–1777.

Samuel O. Wetterqvist gifte sig i Halmstad med gästgiveriägarinnan Elsa Brita Lethin, född 1774 i Halmstad. De fick sonen Anders Jacob, född 1811.

Samuel Wetterqvist avreste från Halmstad 1821 till Göteborg. Reste vidare mot Stockholm Men har inte på någon av platserna skrivit sig. Han är eftersökt av mig i Göteborg, Stockholm och nu senast i Vadstena. Man kunde tänka sig att han under resan mot Stockholm stannade i Vadstena och bosatte sig där i sin faders födelsestad. Men han är och förblir försvunnen för mig.

Sonen Anders Jacob, blev skomakare i Halmstad. Han gifte sig ung med Britta Chaterina Lundberg, född 1806 i Laholm. Paret flyttade därefter till Laholm. Där fick han inte burskap som skomakare utan han blev kantor i församlingen. De fick 4 söner och 4 döttrar.
Sonen Carl Alfred, född 1831, utvandrade till Amerika.
Dottern Gustava Elisabeth, född 1833.
Sonen Gustav Samuel, född 1835.
Dottern Petronella Elisabeth, född 1837.
Sonen Olaus Bernhard, född 1840.
Dottern Amalia Josefina, född 1842.
Sonen Johan August, född 1845.
Dottern Charlotta, född 1846. Från Charlotta fortsätter sedan släkten vidare framåt genom åren.
Brita Chaterina avled 1849 och Anders Jacob gifte om sig med Petronella Mellgren. Han fick med henne ytterligare 7 barn, där endast 2 blev vuxna.

Charlotta Wetterqvist gifte sig med muraren Sven Rosendahl, född 1838, de fick 3 söner och 5 döttrar.
Sonen Alfred, född 1870, utvandrade till Amerika.
Dottern Hanna, född 1872. Från Hanna fortsätter sedan släkten vidare framåt genom åren.
Dottern Bertha, född 1875.
Dottern Augusta, född 1877.
Sonen Wilhelm, född 1879.
Dottern Karin, född 1882.
Sonen Gustav, född 1884.
Dottern Otti, född 1888. Hon gifte sig med en affärsman Karl Schauffert och fick dottern Kerstin. Otti skilde sig och utvandrade tillsammans med sin dotter till Amerika.

Hanna Rosendahl gifte sig med sjömannen Gottfrid Westberg, född 1876 i Själevad församling i Ångermanland. De bosatte sig först på Norra vägen i Halmstad och där föddes deras söner. Sedan flyttade familjen till Genevad där döttrarna föddes. De fick 5 egna barn och adopterade ett barn.
Sonen Harry, född 1904, avled 1906.
Sonen Oscar, född 1902, adopterades när Harry avlidit.
Sonen Tage, född 1906. Han utvandrade till Amerika.
Dottern Anna, född 1908. Hon blev undertecknads moder.
Dottern Sally, född 1911.
Dottern Irma, född 1914.

Anna Westberg gifte sig med Werner Lundgren, född 1902 i Lerberget, söder om Höganäs.
De fick 1 son och 2 döttrar.

Johnny, född 1933 i Helsingborg. Växte upp i Halmstad, bodde i Göteborg, Helsingborg och är bosatt i Höganäs sedan 1967.
Inger, född 1938 i Helsingborg. Bosatt i Holm.
Birgitta, född 1945 i Halmstad. Avled 1989. Hade sönerna Dick och Mats.
Inger och hennes man Nils blev ett stort stöd för Dick och Mats när modern avlidit.

Johnny gifte sig med Wiola Blomberg och fick barnen Ewa, Jan och Ann.
Ewa har 2 barn, Jan har 2 barn och Ann har 3 barn.

Det var alla 13 generationerna i rakt nedstigande led.

Det har varit svårt att få klarhet i vad köpmän och handlare hade för sorts varor i sin verksamhet. Tack vare god kontakt med en arkivarie på Landsarkivet i Vadstena har det blivit lite ”kött på benen”. Här nedan kommer det en redogörelse över vad dessa samtal har resulterat i.

Köpmän och handlare i Vadstena under 1600–1700—talet

Dessa köpmän och handlare utförde sin handel antingen inom staden, eller både inom och utom staden.
De som handlade inom staden hade handelsbodar oftast i anslutning till fastigheten/bostaden. Medan de som handlade i en verksamhet som vi i dag kallar för grosshandel, hade stora förvaringshus till sitt förfogande.

Man handlade med hantverksvaror, med matvaror av alla slag, t.ex. salt, kryddor, fisk, kött av olika slag, pälsvaror, hudar, olika tygvaror, t.ex. siden och andra lyxvaror, smycken m.m.
Man köpte upp tjära, ull, andra råvaror och man kunde köpa boskap t.ex. nere i Småland och sedan driva den vidare till Stockholm och Bergslagen och sälja dem där.

Man hade tillgång till olika marknader, genom borgerskapet, där handel kunde ske.

Man handlade med Lybeck och andra Hansastäder, dit man fraktade varor köpta här hemma. Sedan köpte man varor på plats och fraktade hem.

Den närmaste hamnstaden var Söderköping. Därifrån lastades varorna på häst– och oxforor för transport till antingen Vadstena eller annan bestämmelseort.

Köpmän och handelsmän befann sig mycket på ”resande fot” både inom och utom riket.

För mig framstår det tydligt att Vadstena har varit en mycket betydande kulturstad, med en blomstrande handel med skickliga köpmän och handlare. Det är märkligt att staden och dess invånare kunde nå så stora framgångar, när man ligger så långt inne i landet, utan direkt kontakt med en hamn.

Under 1800–talet var det slut med denna storhetstid, då andra hamnstäder tog över den stora handeln. Vadstena församling bestod vid denna tid av cirka 1.500 personer, och stadskyrkan hade länge varit i behov av underhåll och reparation. Detta hade församlingen inga medel till, och kyrkan förföll i vanvård och revs 1829. Endast klocktornet står kvar, eftersom den nya församlingskyrkan, Klosterkyrkan, saknar klocktorn.

Allt sammanställt av Johnny Lundgren

Tillbaka