Startsida
Verksamhet
Styrelse
Lokalen
Aktuella evenemang
Evenemang som varit
Om tidigare evenemang
Bra att veta
Medlemmarnas forskning
Medlemsbladet
Kurser
Kyrkor och gravstenar
Arkiv
Kullasläkten
Efterlysningar
Till salu
Länkar
Copyright © 2007,
Kullabygdens Släktforskare
Senast uppdaterad:
26 december 2002
Fleninge kyrka
Foto: Carin Olofsson
Troligen en av de allra första stenkyrkorna, som byggdes i Kullabygden.
Fleninge kyrka har tre byggnadsåldrar. De äldsta delarna är från 1100–talet och är i romansk stil med långhus, kor och absid. Det finns även omtalat, i en beskrivning från 1830, om att de runda stenpelare som var placerade utanför vapenhuset är tagna från den gamla romanska kyrkan. I denna beskrivning nämns också att man i västra väggen inuti kyrkan funnit en nisch där bakdelen av ett i sten hugget lejon syntes, liggande på en upphöjning av tre trappsteg. Av denna redogörelsen förstår man att det 1830 fortfarande fanns märkliga spår av en rik romansk skulptural utsmyckning.
På 1300–talet får kyrkan sitt torn och tegelmurade valv. Valvet fick senare sin målade dekor. Hela kyrkan har troligen varit försedd med målningar, något man kan ana av de murrester som påträffats.
Under medeltiden hade männen sin ingång till kyrkan från ett vapenhus i söder, medan kvinnornas ingång fanns i norr, utan vapenhus. Att man byggde ett vapenhus kan ha sin grund i att kyrkan ligger på en gammal hednisk offerplats, och de hedniska sederna var svåra att få bukt med. För att hindra att våldsdåd inträffade inne i kyrkan byggde man dessa vapenhus.
1839–1840 byggs kyrkan om. Större delen av yttermurarna till långhuset och koret, valven i dessa båda partier och den mellanliggande triumfbågen rives. Kyrkorummet utvidgas med ett större tvärskepp och stora fönster tas upp i de kvarstående resterna av långhuset. I söder rivs det gamla vapenhuset och den utvändiga trappan till tornet. Istället görs hål i tornvalvet för en invändig trappa.
På 1920–talet river man denna trappa och bygger upp den utvändiga igen. Samtidigt får tornet en öppen lanternin och taket kläs med kopparplåt.
1963 får kyrkan ytterligare en renovering med bl.a. nytt golv. Man tar också fram 1700–talsfärgerna på predikstolen, som är från början av 1600–talet. Då påträffas också nedre delen av ett stenaltare, byggt av sandsten och mindre stenar. I altaret fanns en s.k. relikgömma.
Dopfunten som är av trä togs i bruk efter renoveringen 1963. Dopfatet av mässing är sannolikt från 1500–talet och ett krigsbyte från 30–åriga kriget.
Dagen före Slaget vid Hälsingborg år 1710 fick Magnus Stenbock och hans armé nattvarden i Fleninge kyrka. Kanske just därför lyckades man befria helsingborgarna från danskarna. Om det nu var det befolkningen i Helsingborg verkligen ville.
Källor:
Fleninge Kyrka, Fleninge församling.
Kullabygd 1940, Kullens hembygdsförenings årsskrift.
Kullaboken, 1950, Olof S. Eriksson.
Svenska äventyr 1710–1780, 1996, Lars Widding
Tillbaka