In English

Kullabygdens Släktforskare

Startsida
Verksamhet
Styrelse
Lokalen
Aktuella evenemang
Evenemang som varit
Om tidigare evenemang
Bra att veta
Medlemmarnas forskning
Medlemsbladet
Kurser
Kyrkor och gravstenar
Arkiv
Kullasläkten
Efterlysningar
Till salu
Länkar


Webmaster
Copyright © 2007,
Kullabygdens Släktforskare

Senast uppdaterad:
17 augusti 2003
 
Det finns säkert många som har sina egna minnen av doktor Alling.
Skriv till Webmaster och berätta vad du vet om doktorn,
så kommer din berättelse med på ”Alling–sidan”.

Doktor Alling

Det går så många myter om doktor Alling som många inte tror är sanning, men han var en unik man för sin tid. Han umgicks en hel del med min farfar, som var en helt vanlig arbetare (drejare) på Höganäs AB och farmor. Därför kom jag i min barndom i kontakt med honom. De bodde i samma kvarter vid hamnen i Höganäs.

Jag kom att tänka på följande självupplevda berättelser då jag hörde att doktor Allings puma skall återbördas till Höganäs.

Följande har berättats for mig, då jag vid tillfället var så liten att jag inte själv kommer ihåg det. Jag hade ramlat och slagit nyckelbenet ur led och doktorn var på besök hos mina farföräldrar när jag kom dit med mor. Doktorn tittade på min arm och konstaterade vad som var fel. Då tog han upp en 2–krona (detta var 1948), höll upp den framför mig och bad mig att ta pengen med den sjuka armen, och när jag gjorde det hoppade armen i rätt läge och jag blev både frisk och rik på kuppen. Dessutom ville han inte ha betalt för konsultationen.

På 1950–talet hade min farbror en större fiskebåt. Doktorn var mycket glad för att följa med ut och dörja och pilka, min bror och jag fick också följa med vid dessa tillfällen. Doktorn hade vid flera av dessa tillfälle en släkting från Stockholm med sig vid namn Matilda. Varje gång han fick napp så gastade han ”Matilda, Matilda” och så fick damen rusa till och plocka av fisken från kroken, det gjorde han aldrig själv. Detta resulterade i att vi barn när vi fick napp gjorde sammaledes, så varje gång doktorn skulle med ut, fick min farbror förmana oss så vi inte skrek Matilda när han var med.

När jag gick i fjärde klass så började vi att läsa engelska och doktorn, som varit mycket ute och rest, tyckte det var roligt när han fick tala engelska. Vid denna tid var Alling sjuklig och låg till sängs, jag kom dit i ett ärende och han ropade från andra våningen för att höra vem det var. När husföreståndaren svarade att det var fiskhandlare Svantessons dotter så ropade han ”skicka upp henne”. Då fick jag sätta mig på en stol vid sidan om sängen och sedan skulle vi prata engelska.

Birgitta Svantesson

Mer information om Doktor Alling finns på Kullens hembygdsförenings hemsida.


Tillbaka